Sportspel Bonus Recension Besök
1 150% bonus upp till 1500kr! Recension Besök
2 1000 Kr för nya medlemmar Recension Besök
3 100 % bonus upp till 1000 kr! Recension Besök
4 Sätt in 500 Kr - Spela med 1500 Kr! Recension Besök
5 Få 1500 kr extra att spela med! Recension Besök

Fotboll

Fotboll är något av en nationalsport i Sverige och de flesta tycker antingen om att spela fotboll eller åtminstone att titta på fotboll. Det är intressant att fotboll är en så stor sport i Sverige, trots att det svenska landslaget inte är bland de bästa i världen. De flesta av oss minst dock landslagets grymma insats i VM 1994, då vi lyckades ta VM-brons till tonerna av ”När vi gräver guld i USA” av Glenmark, Eriksson och Strömstedt. Sverige har också fostrat några riktigt stora fotbollsstjärnor genom tiderna.

Svenska fotbollsstjärnor genom tiderna

zlatan

Zlatan Ibrahimovic

Den första svenska fotbollsstjärnan som de flesta tänker på är naturligtvis Zlatan Ibrahimovic. I Sverige har han bara spelat för Malmö FF och utomlands för Ajax, Juventus, Inter, Barcelona, Milan och Paris SG. Han har bland annat spelat i två VM, tre EM och blivit ligamästare i flera olika länder och hans karriär är fortfarande i full gång. Tyvärr är landslagskarriären nu över för Zlatan. Efter 0–1-mötet mot Belgien (Fotbolls EM 2016 i Frankrike), i den sista gruppspelsmatchen i Nice, blev 34-åringens 116:e landskamp, och den sista. Det återstår att se hur länge Zlatan håller inom klubbfotbollen. Det rycktas om att hans nästa klubb är Manchester United.

Kort om Zlatan: Zlatan Ibrahimovic, född 3 oktober 1981 i Västra Skrävlinge församling i Malmö, är en svensk fotbollsspelare, ansedd av många som Sveriges bäste fotbollsspelare genom tiderna. Han har spelat för ett flertal klubbar i olika länder. Sedan 2001 är han en del av svenska fotbollslandslaget, där han är den främste målgöraren genom tiderna.

År 2011 var Ibrahimović den bäst betalde fotbollsspelaren i italienska Serie A. Han har tagit emot Guldbollen, priset till Sveriges bäste fotbollsspelare, tio gånger och är den ende som har vunnit priset fler än två gånger. Under sina 14 proffsår ute i Europa har han vunnit ligan vid tio tillfällen, med fem olika lag. Undantaget år 2012 i Milan och andra året i Ajax har han vunnit ligan varje år, för varje klubb han spelat i (senare blev han fråntagen de två segrarna med Juventus). Han har vid två tillfällen vunnit skytteligan i Serie A, 2009 och 2012, med 25 respektive 28 gjorda mål, och under sin första säsong i franska ligan gjorde han 30 mål, den bästa målnoteringen på 35 år. Han blev även rankad som världens fjärde bäste spelare 2013.

Ibrahimovics övergång från Inter till Barcelona den 27 juli 2009 blev den sjätte dyraste hittills genom alla tider (69 miljoner euro) och var Barcelonas dittills dyraste spelarköp. 2015 var Ibrahimovic, enligt tidskriften Forbes, den 55:e bäst betalde kändisen i världen, med en årsinkomst på 39 miljoner dollar. Läs mer om Zlatan Ibrahimovic här.

henke-larsson

Henrik Larsson

Henrik ”Henke” Larsson hann med 106 landskamper från 1993 till 2009 och spelade i Högaborgs BK, Helsingborgs IF, Feyenoord, Celtic, FC Barcelona och Manchester United. Han har bland annat deltagit i tre VM, tre EM, vunnit Champions League och blivit ligamästare i flera olika länder.

Kort om Henrik Larsson: Edward Kjell Henrik “Henke” Larsson, född 20 september 1971 i Helsingborg, är en svensk fotbollstränare och före detta professionell fotbollsspelare (anfallare). Han är tränare i Helsingborgs IF. Larsson debuterade i det svenska landslaget den 13 oktober 1993 i en match mot Finland i kvalet till VM 1994, där han gjorde mål. Han spelade 106 landskamper och gjorde 37 mål för Sverige mellan 1993 och 2009. Förutom ligatitlar med Celtic, Barcelona och Manchester United samt en Champions League-titel med Barcelona har Larsson vunnit flera individuella utmärkelser, som till exempel Guldskon som bästa målgörare i Europa och Guldbollen som bästa svenska fotbollsspelare (två gånger). Henrik Larsson påbörjade sin tränarkarriär i Landskrona BoIS men slutade efter 3 säsonger. Han är far till Jordan Larsson som spelar fotboll i Helsingborgs IF i Allsvenskan och Janelle Larsson som tävlar inom hästsporten med bland annat flertalet SM-medaljer, och gift med Magdalena Larsson.

Spelarkarriär: Henrik Larsson fick sin fotbollsfostran i Högaborgs BK. 1992 gick han till Helsingborgs IF och var en bidragande orsak till att HIF återtog sin allsvenska status. Henke gjorde 34 mål på 31 matcher i dåvarande division ett. Efter en säsong i allsvenskan köpte den nederländska klubben Feyenoord svensken för cirka 3,8 miljoner svenska kronor. Tiden i Nederländerna var mestadels tung, och i juli 1997 gick han till Celtic FC, där han hade sju framgångsrika säsonger och blev mycket populär. Under tiden i Celtic gjorde han 242 mål på 312 spelade matcher.

Efter EM 2004 skrev Larsson på ett tvåårskontrakt för storklubben FC Barcelona, där han vann spanskt ligaguld säsongerna 2004/2005 och 2005/2006. Han vann även Uefa Champions League säsongen 2005/2006, som var hans sista i Barcelona. Larsson blev inbytt i andra halvlek i finalen mot Arsenal och passade där fram till båda Barcelonas mål i 2–1-segern. Efter VM 2006 återvände han till hemstaden för att representera Helsingborgs IF.

Den 1 december 2006 offentliggjordes att HIF hade kommit överens med den engelska storklubben Manchester United om att låna ut Henrik Larsson under perioden 1 januari–12 mars 2007. I sin debutmatch för klubben, mot Aston Villa i FA-cupen, gjorde Larsson 1–0 i 55:e minuten. Han gjorde också det enda målet i returmatchen i Uefa Champions League mot franska Lille.

Den 5 februari blev det officiellt att Larsson skulle spela i Helsingborgs IF under säsongen 2009. Den 20 oktober 2009 meddelade Henrik Larsson att han slutar spela fotboll på elitnivå efter att den allsvenska säsongen avslutas den 1 november. Dock spelade han sin sista match mot Djurgårdens IF den 28 oktober som Helsingborg förlorade med 0–2. Den 14 december presenterades han som ny huvudtränare för Landskrona BoIS säsongen 2010. Den 25 oktober 2013 gjorde Henrik comeback i Högaborg och spelade sin sista tävlingsmatch (tillsammans med sonen Jordan) i kvalmatchen mot IF Haga. Högaborg vann med 2-0 och behöll sin plats i div.2.

Landslag: Larsson slår en frispark i kvartsfinalen i EM 2004 mot Nederländerna.
Larsson landslagsdebuterade 1993 mot Finland och var med i VM 1994 där han gjorde ett spelmål och ett mål på straff efter förlängningen mot Rumänien. Han blev under andra halvan av 1990-talet en etablerad landslagsspelare. Inför EM 2000 drabbades Larsson av ett svårt benbrott men blev frisk till EM-slutspelet där han bland annat gjorde Sveriges mål mot Italien.

Under VM-kvalet 2000–2001 bildade Larsson i slutet en anfallsduo med Marcus Allbäck, vilket även var fallet i VM-slutspelet 2002. Efter detta slutade Larsson i landslaget men gjorde 2003 comeback i EM-kvalmatchen mot Ungern. Detta var dock tänkt som en engångsföreteelse. Inför EM-slutspelet 2004 bedrev bland andra Aftonbladet en kampanj för att Larsson åter skulle ansluta till landslaget, vilket också blev fallet. Förutom EM 2004 ställde han även upp i VM 2006.

Den 17 juli 2006 gav han åter besked om att han skulle sluta spela i landslaget. Detta hindrade honom dock inte från att senare på nytt tacka ja till en plats i truppen, och den 13 maj 2008 presenterades han som uttagen i landslaget inför EM 2008. Den 26 maj 2008 gjorde Henrik Larsson sin andra comeback i det Svenska landslaget. Han byttes in i den andra halvleken i en vänskapslandskamp mot Slovenien. Han var svenska landslagets lagkapten i fotboll under ett antal matcher under säsongerna 2008–2009.

Han blev Sveriges äldsta utespelare i landslaget när han 10 oktober 2009 var med mot Danmark i VM-kvalet; då var han 38 år och 20 dagar. Det blev Larssons sista landskamp. Larsson är Sveriges bäste slutspelsmålskytt med fem mål i VM- mästerskap och fyra mål i EM- mästerskap.

jonas-thern

Jonas Thern

Jonas Thern är också en av Sveriges största fotbollsstjärnor, som spelade 75 landskamper 1987-1997. Han spelade för Malmö FF, FC Zürich, Benfica, Napoli, AS Roma och Rangers FC samt deltog i två VM, ett EM och har blivit svensk mästare två gånger.

Kort om Jonas Thern: Jonas Magnus Thern, född 20 mars 1967 i Falköping, uppvuxen i Kinnarp och Värnamo, är en svensk före detta fotbollsspelare, mittfältare. Han gick på Apladalskolan, där en joggingrunda blivit uppkallad efter honom, och därefter på Finnvedens gymnasium.

Thern värvades till Malmö FF av tränaren Tord Grip. Thern blev en del av den nya generationen spelare i laget tillsammans med Stefan Schwarz och Joakim Nilsson. Under vintern 1987-1988 spelade han i FC Zürich. Tillbaka i Malmö var han med och förde Malmö till SM-guld 1988. Han gick sedan till Benfica. Thern vann Guldbollen 1989, kort efter flytten till Benfica.

Thern var lagkapten för Sveriges lag som tog brons i VM 1994. Han blev dock utvisad i semifinalen mot Brasilien. Thern var under många år nyckelspelare i landslaget och hade en framgångsrik klubbkarriär med spel i Portugal, Italien och Skottland. Thern tvingades sluta efter en lång period av skadeproblem.

Thern har varit tränare i bl.a. Halmstads BK men arbetar idag som expertkommentator och lärare på John Bauergymnasiet i Värnamo efter en sejour som lärare på John Bauergymnasiet i Malmö. Har även tränat IFK Värnamo, han låg bakom mycket av avancemanget till Superettan 2010. Han är far till fotbollsspelaren Simon Thern.

tomas-brolin

Tomas Brolin

Tomas Brolin hade en kort och intensiv karriär och hann 1990-1995 göra 27 mål under 47 landskamper, delta i två VM, ett EM, bli Uefacupmästare, Cupvinnarcupmästare och italiensk cupmästare. Han hann också spela i många klubbar, nämligen Gif Sundsvall, IFK Norrköping, Parma, Leeds, Zürich, Crystal Palace och Hudiksvall ABK.

Kort om Tomas Brolin: Per Tomas Brolin, född 29 november 1969 i Hudiksvall, är en svensk före detta fotbollsspelare (mittfältare/anfallare), mest känd som en av de bärande spelarna i det svenska landslag som 1994 tog VM-brons i USA. Brolin rankas allmänt som Sveriges bästa fotbollsspelare under första hälften av 1990-talet då han under denna tid hann med att vinna såväl UEFA-cupen som Cupvinnarcupen och följdriktigt också tilldelades Guldbollen två gånger. Brolin avslutade sin fotbollskarriär i augusti 1998. Efter fotbollskarriären har Brolin arbetat som restaurangägare och affärsman.

torbjörn-nilsson

Torbjörn Nilsson

Torbjörn Nilsson är IFK Göteborgs bäste målskytt genom tiderna med 332 mål och spelade förutom i IFK även i Jonsereds IF, PSV Eindhoven och FC Kaiserslautern. Han har spelat i ett VM, blivit Uefacupmästare, Europacupfinalist och nått mycket framgångar i Sverige.

Spelarkarriär: Torbjörn Nilsson fick sin fotbollsfostran i Jonsereds IF och tog sedan som 19-åring klivet till IFK Göteborg, då han den 9 december 1974 skrev på för IFK. Han slog igenom ganska omgående, och fick debutera i det svenska landslaget. Tjugotvå år gammal värvades han till holländska PSV Eindhoven där det dock bara blev en misslyckad halv säsong (1976/77) innan han redan i augusti, knäckt och helt utan självförtroende, var tillbaka på Kamratgården och gemytligheten i IFK Göteborg. Här fick han nu mogna i lugn och ro i takt med att laget fick en allt tydligare spelidé; mycket beroende på den nye tränaren Sven-Göran Eriksson som förstod sig på och respekterade Torbjörns sårbarhet som människa lika mycket som hans storhet som spelare.

Folkkär stjärna och stor ute i Europa: Göteborg hade tagit sig tillbaka till Allsvenskan och etablerade sig nu som ett lag med stående topp-3-placeringar. I takt med laget hade Nilsson tålmodigt utvecklat sitt spel och växt med framgångarna. 1981 vann han skytteligan med 20 mål på 26 matcher och både Nilsson och Göteborg verkade nu mogna för något större. Och det “större” kom – i form av långt avancemang i UEFA-cupen. Med de TV-sända matcherna mot västtyska FC Kaiserslautern (semifinal) och Hamburger SV klev laget, med Torbjörn i spetsen som den stora stjärnan som ofta stod för avgörande insatser, rakt in i svenska folkets vardagsrum och hjärtan. I den avgörande finalmatchen på bortaplan mot Hamburg låg Nilsson bakom två mål och gjorde det tredje i 3–0-segern som gav Göteborg UEFA-cup-pokalen och honom själv chansen att återigen pröva på proffslivet utomlands. Nilsson, som samtidigt vunnit skytteligan i turneringen, värvades nu av semifinalmotståndaren FC Kaiserslautern under sommaren. Efter säsongens slut fick han också välförtjänt Guldbollen som Sveriges bäste fotbollsspelare 1982. Någon SM-guldmedalj fick han inte då han i och med proffs flytten under våren spelat för få matcher. Efter två väl godkända säsonger i Tyskland var Nilsson ändå tillbaka i Göteborg igen. Igenom hela sin karriär hade han varit beroende av att ha trivsel och ett gott kamratskap omkring sig i den klubb han spelade för. Detta var något han ständigt saknade i klubbarna utomlands.

I landslaget: Trots succédebut i landslaget med två ordnade straffar och ett mål i en 6–0-seger över Finland 1976 blev landslaget inget återkommande för Torbjörn Nilsson. Det låga antalet landskamper, 28 landskamper på 10 år, berodde på att han under många år valde att avstå – trots att han under flera år skulle varit given i en svensk startelva. Enligt vissa källor berodde detta på en konflikt med förbundskapten Lars “Laban” Arnesson som skulle ha vägrat att spela med de framgångsrika spelsystem som IFK Göteborg och Malmö FF hade skördat Europacupframgångar med. Nilsson själv har snarare pratat om att han inte kände sig hemma i landslaget. Han gjorde efter tre års frånvaro en storstilad comeback i kvalet till Mexiko-VM 1986 med flera starka insatser som så när gav Sverige en plats i slutspelet. Han gjorde comeback i kvalmatchen mot Portugal 1984 som Sverige vann med 3–1 i Lissabon.

I VM i Argentina 1978 var Nilsson, trots vikande form, uttagen som 19:e man. Han fick spela en match och bedömde själv sin insats som “usel”.

Tidigt karriärslut: Efter flera bra år tillbaka i Göteborg avslutade Nilsson, inte ens 32 år fyllda, sin karriär sommaren 1986. En Europacupfinal kunde blivit den ultimata slutpunkten men i semifinalen mot FC Barcelona föll man efter straffsparksläggning efter att Torbjörn gjort två mål i den första matchen på hemmaplan i en bejublad skrällseger med 3–0. En försvarad skytteligatitel i Europacupen med 6 mål blev ett knappt plåster på såren för Torbjörn som aldrig satte jaget framför laget under hela sin karriär. En uppsträckt arm och/eller ett leende var den största glädjeyttring han någonsin tog sig för efter ett gjort mål – allt för att inte visa sig större eller bättre än sina lagkamrater. Nilsson varvade sedan ner några år i moderklubben Jonsereds IF som spelare och påbörjade samtidigt en tränarkarriär som tämligen omgående skulle ta honom till stora, nationella framgångar.

ronnie-hellström

Ronnie Hellström

Ronnie Hellström är möjligtvis Sveriges bäste målvakt genom tiderna och utmärker sig speciellt eftersom han spelade som proffs i tyska Kaiserslautern, där han var den förste icke-tyska spelaren i klubbens historia. Förutom Kaiserslautern spelade han också för Hammarby och Gif Sundsvall och hann med inte mindre än 77 landskamper 1968-1980 och tre VM.

Kort om Ronnie Hellström: Folke Ronnie Wallentin Hellström, född 21 februari 1949 i Malmö, var under karriären en svensk fotbollsspelare (målvakt) på landslagsnivå. Hellström vann Guldbollen både 1971 och 1978, och han anses av många ha varit en av Sveriges bästa målvakter genom tiderna.

Ungdomsåren: Under pojkåren spelade han för MFF, men som 13-åring flyttade han till Stockholm. Även hans far spelade som målvakt. Ronnie Hellström var en enorm talang och spelade tidigt i Hammarbys A-lag och han debuterade i fotbollslandslaget redan 1968 som 19-åring. Vid sidan av fotbollen arbetade han som inköpare.

Landslaget: Hellström spelade öppningsmatchen mot Italien i VM 1970 men agerade olyckligt vid Italiens segermål och ställdes över i de två resterande matcherna. I mål stod istället Örebro SK:s Sven-Gunnar Larsson. Efter VM revanscherade sig Hellström och fick för första gången Guldbollen 1971. Han spelade sex matcher under det framgångsrika VM:et 1974 och tre matcher i VM-slutspelet 1978.

Han tillhörde toppskiktet bland målvakter under 1970-talet, inte minst vid VM i fotboll 1974 då Sverige kom femma. Såväl vid VM 1974 som 1978 var han en av VM:s bästa målvakter. Hellström tillhör definitivt 1970-talets största svenska fotbollsspelare tillsammans med Björn Nordqvist, Ove Kindvall, Bo Larsson, Roland Sandberg och Ralf Edström. Han vann Guldbollen både 1971 och 1978 och utmärkte sig som specialist på reflexräddningar.

Som proffs: Strax innan VM 1974 blev han proffs i FC Kaiserslautern, där han blev en uppskattad och lojal målvakt under många år. Om Ronnie Hellström hade väntat med proffsplanerna till efter VM 1974, hade proffsklubbarna stått i kö och han hade förmodligen hamnat i en av de största europeiska klubbarna. Sitt val att skriva på innan VM är inget Hellström själv ångrat. Det blev totalt tio år i Kaiserslautern. Ronnie Hellström är den enda spelaren hittills som fått en avtackningsmatch i tyska Bundesliga trots att han inte uppfyllt kriterierna (han hade uppfyllt alla krav utom att vara tysk medborgare). När han slutade spela 1984 avtackades han med en avskedsmatch inför 35 000 åskådare. Han hade även en egen fanclub. De bästa placeringarna i Bundesliga under åren i Kaiserslautern blev trea (1979 och 1980). Laget nådde även den tyska cupfinalen (1976 och 1981) samt semifinal i UEFA-cupen 1982.

nacka-skoglund

Lennart ”Nacka” Skoglund är framförallt känd för att vara svensk fotbolls störste artist någonsin. Han spelade för Hammarby IF, AIK, Inter, Sampdoria, Palermo och Kärrtorps BK och deltog bland annat i två VM. Karl Lennart Skoglund, känd som Nacka Skoglund, född 24 december 1929 i Katarina församling i Stockholm, död 8 juli 1975 på Södermalm i Katarina församling i Stockholm, var en svensk fotbollsspelare, bronsmedaljör vid VM i fotboll 1950, silvermedaljör vid VM 1958, elva faldig landslagsman och under åren 1950-1963 professionell i italienska Serie A. Han debuterade i Allsvenskan för AIK den 30 juli 1950. Det svenska lag, för vilket han spelade flest matcher var Hammarby IF.

Fotbollskarriär: “Nacka” Skoglund började sin fotbollskarriär i kvarterslaget BK Stjärnan på Södermalm 1943 och vidare för Hammarby IF under 1944-1949. Nacka debuterade i Hammarbys juniorlag som 15-åring och i A-laget som 16-åring.

Landslagskarriär: Det stora genombrottet kom 1950 då Nacka blev uttagen till Pressens lag som mötte landslaget på Råsunda Fotbollsstadion. Matchen slutade med vinst, 3-1, för Presslaget. “Nacka” gjorde succé genom att göra två mål och en målgivande passning och blev för detta uttagen till truppen för VM i fotboll 1950 i Brasilien, där Sverige tog brons. Han uppmärksammades bland annat efter Sveriges segermatch (3–2) mot Italien, där hans smeknamn “Den vajande majskolven” skapades.

Efter en kontrovers med landslagets lagledare Putte Kock, rörande frågor om uppförande, petades “Nacka” tillsammans med Stellan Nilsson i lagets två återstående matcher mot Uruguay och Spanien. Senare samma sommar var Nacka med och vann Svenska Cupen med AIK, klubbens tredje cupguld genom tiderna.

“Nacka” deltog även i det svenska landslag, som tog silver vid VM i fotboll 1958 i Sverige och utsågs till turneringens bästa vänsterytter. Fotbollslåten “Vi hänger me'” (med text och musik av Stikkan Anderson) spelades in av Skoglund efter VM, och han turnerade även i folkparkerna i Sverige med denna låt.

Totalt spelade han elva landskamper och gjorde ett mål i landslaget. Målet kom i den berömda matchen mot Västtyskland i VM-semifinalen 1958, då Nacka slog in kvitteringen till 1-1 i matchminut 32. Detta mål har dock fallit i glömska på grund av “Kurre” Hamrins berömda “slalommål” i slutet av matchen.

Eftersom han var proffs i Italien togs han inte ut till andra landskamper än VM-slutspelet. Först 1964 gjorde han på nytt en landskamp, mot Polen, som kom att bli hans sista. En avstängning efter en utvisning fick till följd, att han inte togs ut igen.

Nacka förknippas kraftigt med Hammarby och anses som en av föreningens allra största ikoner. I en omröstning på Hammarbys officiella hemsida över de 24 största Bajenprofilerna genom tiderna kom Nacka på första plats.

Den allsvenska debuten gjorde han dock för AIK, eftersom Hammarby låg i division II på den tiden. 1949 värvades Nacka till AIK, efter att laget store målskytt Henry “Garvis” Carlsson lämnat klubben för proffsspel i Spanien.

I AIK gjorde Nacka dock blott fem matcher innan han blev proffs i Italien. Enligt uppgifter ur filmaren Tom Alandhs dokumentär om Nacka var det enda Nacka begärde av AIK i övergångsvillkor att han fick 1000 kr – en ganska stor summa på den tiden – samt han skulle få en kostym uppsydd åt sig själv och en kappa till sin mamma.

gunnar-gren

Gunnar Gren är en gammal goding, som hann med att spela 57 landskamper från 1939 till 1958 och under dessa göra 32 mål. Han har bland annat tagit OS-guld 1948, VM-silver 1958, vann den första Guldbollen 1946 och blivit italiensk mästare. Han var den störste spelaren i den välkända trion Gre-No-Li.

Fotboll i Sverige (Allsvenskan): Gunnar Gren spelade sin första allsvenska match med Gårda BK den 1 maj 1938 på Gamla Ullevi då man mötte Malmö FF (resultatet blev 0–0). I augusti 1940 debuterade Gren officiellt i A-landslaget vid en bortalandskamp mot Finland.

Efter 54 allsvenska matcher och 16 mål för Gårda BK lämnade Gren klubben på våren 1941, då han engagerades i IFK Göteborg, i vilken klubb han blev både svensk mästare och vann skytteligan. Debuten i IFK blev mot Gårda BK i augusti 1941 (vinst med 6–1, där Gunnar Gren gjorde första målet). Sin sista match för IFK spelade Gren den 6 juni 1949 mot IFK Norrköping på Gamla Ullevi (förlust 0–1). Han hade då spelat 164 matcher för Göteborg och gjort 78 mål.

I maj 1947 deltog Gren i det europeiska landslaget (FIFA) som spelade mot det engelska på Hampden Park i Glasgow. Gren spelade fyra matcher i det svenska landslag, som blev olympiska guldmedaljörer 1948.

Proffs i Italien: År 1949 blev det dags för tiden som proffs i Italien. Han spelade under tre säsonger i AC Milan därefter två säsonger i AC Fiorentina och slutligen en säsong i Genova AC. I Milan bildade han tillsammans med Gunnar Nordahl och Nils Liedholm den omskrivna trion Gre-No-Li, vilka debuterade på Stadio Marassi i Genua, i matchen AC Milan-Sampdoria 11 september 1949. Namnet uppfanns av fotbollskrönikören Signore Conju i tidningen Corriere Lombardo. I Italien blev han oerhört populär och den italienska publiken gav honom namnet Il professore redan under den första säsongen. Själv ansåg Gren att “Nacka Skoglund var den största, svenska bollbegåvningen i Italien. Han sa bland annat:

“Fast vi tre var inte de största svenskarna i Italien, det var “Nacka” Skoglund. Folk älskade hans sätt att spela och hans sätt att leva. Och det var förstås innan han tittade för djupt i flaskan. Ingen blir någonsin större än Nacka. Tänk bara när vi i Milan föll mot Inter med 3–2 och nykomlingen Nacka gjorde 2 mål.”

gunnar-nordahl

Den andra spelaren i den här trion var Gunnar Nordahl, Sveriges första fotbollsproffs någonsin, som spelade 33 landskamper mellan 1942 och 1948 och under den här tiden gjorde inte mindre än 43 mål. Han har bland annat vunnit OS-guld 1948, blivit italiensk och svensk mästare, skyttekung i Serie A och allsvensk skyttegång flera gånger om.

Allsvensk debut och skyttekung: Gunnar Nordahl fick tidigt möjligheten att spela allsvenskt i Degerfors IF, där han fortsatte sitt målskytte. Med 58 mål på 77 matcher och skytteligaseger 1943 fick flera klubbar upp ögonen för den hårdskjutande norrlänningen. IFK Norrköping blev klubben som vann dragkampen och i denna skulle Nordahl komma att utvecklas snabbt. Med i snitt mer än ett mål per match i Allsvenskan, skytteligaseger ytterligare fyra gånger, Guld bollen vinnare 1947 och SM-guld fyra år i rad visade han, att han var mogen för en större utmaning. Den 12 november 1944 i matchen IFK Norrköping-Landskrona BoIS (9–1), gjorde Nordahl sju mål, dessutom i svit. När han sedan var med i det svenska landslag som i OS i London 1948 besegrade Jugoslavien i finalen (3–1, 1 mål av Nordahl) och dessutom vann turneringens skytteliga med sju mål, nådde ryktet om svensken med det enastående målsinnet ända till Italien. Prestationen var stor då OS och VM under denna tid betraktades som likvärdiga turneringar då inte alla länder tillät proffs i VM förrän i Sverige 1958.

Sveriges första proffs: 1949 värvades så Nordahl, och blev därmed förste svenske professionella fotbollsspelare någonsin, till Italien och AC Milan. Övergångssumman var 75000 kronor och Gunnar själv fick en månadslön på 1500 kronor. Redan första säsongen (en halv säsong) gjorde han 16 mål på 15 matcher och succén var given. Den hårdföre och (trots sin vikt) snabbe svensken skaffade sig snabbt ett rykte som en pålitlig målskytt och en av Serie A:s stora stjärnor. Med de hårda regler som Svenska Fotbollförbundet hade vid denna tid hade Nordahl – genom sitt proffsspel – avsagt sig rätten till att spela för det svenska landslaget. Endast amatörer fick spela för Sverige.

En sällan skådad målskytt: Under sin första hela säsong i Italien vann Nordahl skytteligan med 35 gjorda mål – ett rekord som stod sig i 66 år. Samtidigt hade han i klubben fått sällskap av två andra svenskar, Gunnar Gren och Nils Liedholm, och de skulle de närmsta åren skapa sig ett internationellt rykte som en fruktad trio – Gre-No-Li.

Under sin proffskarriär i Italien 1949–1958, vann Nordahl skytteligan 5 gånger (rekord i Serie A) och blev oerhört populär i hela det fotbollstokiga landet. Sammanlagt blev det 225 mål på 291 matcher i Italien och förutom italienaren Silvio Piola (274 ligamål) och dennes landsman Francesco Totti har ingen gjort lika många mål i den italienska förstadivisionen. Svensken har dock ett vida bättre målsnitt än Piola (0,77 mot 0,51 mål/match) som spelade hela 24 säsonger i Serie A. De sista åren i Italien spelade Nordahl i AS Roma (1956–58) där han mot slutet också tog rollen som spelande tränare. Han gjorde även där en del mål, trots att krutet i dojan inte var lika explosivt som förr.

nils-liedholm

Den tredje spelaren i Gre-No-Li var Nils Liedholm, som också vann OS-guld 1948, men även VM-silver 1958 och blev italiensk mästare både som spelare och som tränare. Han spelade i klubbarna Sleipner, Norrköping och Milan och gjorde 12 mål under sina 23 landskamper 1947-1958.

Hans tid i Milan: I Milan blev han klubbkompis med svenskarna Gunnar Gren och Gunnar Nordahl. Liedholm blev “hjärnan” och spelfördelaren i Gre-No-Li, som trion populärt kom att kallas. Tillsammans skapade svenskarna efterkrigshistoria inte bara i AC Milan utan också inom hela den italienska fotbollen. Liedholm debuterade i Milan den 11 september 1949 i en ligamatch mot Genua-laget Sampdoria som slutade med vinst (1–3) för Milano-laget. Han spelade 37 ligamatcher och gjorde 18 mål för rossoneri den första säsongen. Följande säsong (1950–51) spelade Liedholm i 31 matcher som kom att bli hans första av totalt fyra scudettos för Milan. När han drog sig tillbaka efter en unik karriär, etablerade han sig som italiensk vinproducent med egen vingård utanför Milano. Han stannade i Italien där han hade fått smeknamnet Il Conte, “Greven”, som spelare. Ett epitet som blev än mer passande när han gifte sig med en italiensk grevinna.

ralf-edström

Ralf Edström

Ralf Sigvard Edström, född 7 oktober 1952[1] i Degerfors i Värmland, är en svensk före detta fotbollsspelare och expertkommentator. Ralf Edström är far till fotbollsspelarna Pierre Edström och Joakim Edström samt handbollsspelaren Jessica Edström (IK Sävehof).

Karriär som fotbollsspelare: Edström kom fram i brukslaget Degerfors IF. Det var en storväxt grabb som redan trettonåring spelade med 16-åringarna i klubben. Han debuterade sedan i A-laget redan som 15-åring. Det var år 1968, i en match mot Sundbyberg, och Degerfors låg i division 2. Han gick senare till Åtvidabergs FF där han blev svensk mästare i fotboll 1972.

Ralf Edström debuterade i landslaget mot Danmark den 29 juni 1972. Under debutsäsongen spelade han fyra landskamper och gjorde hela åtta mål varav tre mål mot Sovjetunionen i en match som slutade 4-4. 1973 spelade Sverige en VM-kvalmatch borta mot Ungern på Nepstadion. Ralf Edström stod för ett sent kvitteringsmål då man spelade 3-3.

Ralf Edström etablerade sig som Sveriges store anfallare och bildade under Världsmästerskapet i fotboll 1974, där han spelade sex matcher[1], anfallspar med Roland Sandberg, som han redan spelat ihop med i Åtvidaberg. Under VM-slutspelet gjorde Edström fyra mål, bland annat ett berömt volleyskott mot de blivande världsmästarna Västtyskland.

I VM-kvalmatchen mot Norge på Ullevål i Oslo i Norge den 7 september 1977 tacklades Ralf Edström brutalt av den norske mittbacken Svein Grøndalen, vilket ledde till ett flera månader långt skadeuppehåll. Matchen vanns för övrigt av Norge med 2-1. Sedan Sverige hade kvalificerat sig till VM-slutspelet i Argentina spelade Edström i samtliga matcher (Brasilien, Spanien och Österrike), även om det var fråga om kortare inhopp.

Edström var proffs i Nederländerna (PSV Eindhoven), Belgien (Standard Liège) och Frankrike (AS Monaco). Från Nederländerna köptes han hem till IFK Göteborg för två säsonger i slutet av 1970-talet. Efter tiden i Monaco, där han avslutade med en svår korsbandsskada, skrev han på kontrakt med Örgryte i förhoppningen om allsvenskt spel efter rehabiliteringsträningen. Den kvarhängande skadan gjorde dock att han aldrig fick dra på sig Örgrytes matchtröja.

martin-dahlin

Dan Martin Nataniel Dahlin, född 16 april 1968 i Uddevalla,[1] är en svensk före detta fotbollsspelare, anfallare. Dahlin var en av Sveriges viktigaste spelare under fotbolls-VM 1994 med sina fyra mål och tre assist. Han satte den viktiga kvitteringen mot Kamerun, han gjorde två nickmål mot Ryssland och blev målskytt mot Saudiarabien.

Landslaget och vinnare av Guldbollen: Dahlin debuterade i landslaget den 17 april 1991 mot Grekland där han gjorde ett mål. Det var även Tommy Svenssons första landskamp som förbundskapten. Under Tommy Svenssons sju år som förbundskapten var Martin Dahlin den utespelare som han använde mest. Det blev totalt 59 matcher, 29 mål och 16 målpass under Tommys ledning. Dahlins mål mot Estland i VM-kvalet 1997 var det tionde och på det gick han förbi Ove Kindvall som Sveriges meste målskytt i VM-kvalen genom tiderna. 1993 valdes Martin Dahlin till Sveriges bästa fotbollsspelare och vann även Guldbollen samma år. Under VM 1994 var Dahlin en viktig del i svenska landslaget stora framgång, Martin gjorde totalt fyra mål och 3 målpass i slutspelet och kom trea i VM:s skytteliga. Sverige slutade på tredjeplats efter en storseger mot Bulgarien i bronsmatchen.

Proffsåren: 1991 blev Dahlin proffs i Borussia Mönchengladbach. 1995 utsågs han till bästa utländska anfallare i Bundesliga av tidningen Kicker Sportmagazin. Samma år vann han den tyska cupen med Borussia Mönchengladbach och gjorde ett mål i finalmatchen mot Wolfsburg. Dahlin har även spelat i andra Europeiska toppklubbar som AS Roma, Hamburger SV och Blackburn Rovers.

kennet-andersson

Kennet Andersson

Kennet “Kneten” Andersson, född 6 oktober 1967 i Eskilstuna, är en svensk före detta fotbollsspelare. Han spelade som anfallare och gjorde 83 landskamper (31 mål). 1994 blev Andersson delad trea i skytteligan i VM, då det svenska landslaget tog brons. Under en elvaårig karriär som utlandsproffs blev han bland annat ligamästare för Fenerbahçe; dessförinnan vann han två SM-guld med IFK Göteborg.

Karriär:
Kennet Andersson var en av det svenska landslagets stora anfallare under 1990-talet och gjorde under VM i USA 1994 fem av målen. Andersson debuterade i landslaget 1990 och gjorde sin sista landskamp 2000, sammanlagt 83 landskamper och 31 mål. Karriären tog fart när han värvades av IFK Göteborg 1989 och var med och vann SM-guld 1990. Andersson vann skytteligan i Allsvenskan 1991 på 13 mål, trots att han blev proffs under säsongen och missade 12 matcher.

Kennet Andersson gjorde många av sina mål på nick, mycket tack vare sin längd. Han blev också känd som target player i sina klubblag och inte minst i landslaget under senare år. Under USA-VM 1994 blev han känd för sina målgester. Han gjorde även fem mål i detta VM;[6] ingen svensk fotbollsspelare har hittills kommit upp i så många mål under ett och samma VM.

Andersson avslutade karriären i turkiska Fenerbahçe. Efter karriären flyttade han tillbaka till Göteborg, där han ägnade sig åt familjeliv[6] samt engagerade sig i fotbollsmagasinet Offside. Han gjorde år 2004 comeback för division 5-laget Gårda Bk på amatörnivå. Kennet Andersson driver 2012 “Samspelet”, ett projekt hos IFK Göteborg för att göra insatser för samhället. Under fotbollskarriären delade han länge klubblag både i Sverige och utomlands med landslagskollegan Klas Ingesson.

glenn-hysén

Glenn Hysén

Glenn Ingvar Hysén, född den 30 oktober 1959 i Biskopsgården i Göteborg, är en svensk före detta professionell fotbollsspelare (mittback), numera expertkommentator och fotbollstränare. Hysén är, med två vunna Guldbollar och sammanlagt 68 landskamper en av Sveriges största spelare under 1980-talet. Förutom lagkapten i landslaget var han också en förgrundsgestalt i det IFK Göteborg som under 1980-talet dominerade svensk fotboll.

Spelarkarriär:
Hysén fick sin fotbollsfostran i Göteborgsklubben IF Warta, där han genom mycket träning avancerade till att bli juniorlandslagsspelare. 18 år gammal värvades han inför säsongen 1978 till IFK Göteborg, som då nyligen gjort comeback i högsta serien. Under det första året, då IFK slutade på en tredjeplats i Allsvenskan, spelade han mest i B-laget innan den allsvenska debuten kom i maj 1979 mot IFK Norrköping. Från 1979, med nya tränaren Sven-Göran Eriksson, tog han stora kliv i sin utveckling och växte ut till en mittback av rang. Efter andra, tredje och ytterligare en andraplacering i Allsvenskan 1981 exploderade allt 1982 då IFK och Hysén segrade i allt man ställde upp i. IFK vann som första svenska klubb Uefacupen 1982 efter finalseger över Hamburger SV, liksom Svenska cupen och senare på hösten också SM-guldet efter seger över Hammarby i finalmatcherna.

Hysén, liksom flera andra IFK:are, var nu hett stoff på spelarmarknaden och han värvades inför säsongen 1983 till nederländska PSV Eindhoven. Efter sitt första år som proffs och därtill med storspel i landslaget, tilldelades Hysén hösten 1983 Guldbollen som Sveriges bästa fotbollsspelare. Han gjorde sedan två ytterligare år som utlandsproffs, trots att han ibland fick spela anfallare, innan han 1985 återvände till IFK Göteborg. Där hann han vara med om att ta klubben till semifinal i Europacupen i fotboll 1986 och vinna ett nytt Uefacup-guld våren 1987 innan han sommaren 1987 gick till italienska Fiorentina.

Under kvalet till VM 1990 i Italien mötte Sverige England på Wembley Stadium. Hysén var kvällen igenom felfri och med sitt dominanta mittbacksspel räddade han ensam Sverige från en storförlust i matchen som slutade 0-0. I Sveriges båda största kvällstidningar, Aftonbladet och Expressen, belönades han med betyget 6 – av 5 möjliga. Prestationen fick stort utrymme i media och inte minst i England. Hysén var den första av i dag fyra personer som fått betyget 6 getingar av Expressen (Bruce Springsteen, Tommy Salo[källa behövs] och Tomas Brolin är de andra).

De båda storklubbarna Manchester United och Liverpool visade stort intresse och erbjöd kontrakt. Det blev Kenny Dalglish och Liverpool som vann dragkampen och Hysén hamnade nu i en av världens mest klassiska klubbar i ett fotbollstokigt land. En pojkdröm hade gått i uppfyllelse. Följdriktigt fick Hysén under hösten sin andra Guldboll som Sveriges bästa fotbollsspelare 1988. I England nådde Hyséns karriär zenit när han var med om att vinna ligan och under ett antal matcher också fick äran att ta på sig lagkaptensbindeln.

Under nya, hårdföra tränaren Graeme Souness fick Hysén dåligt med speltid och hans fotbollsresa slöts 1992 när han återvände till Sverige och Gais. Där gjorde han tre säsonger innan han sedan till sist varvade ned i Skogens IF. I Gais fick han utstå mycket kritik då hans påstått dyra kontrakt skulle ha äventyrat klubbens ekonomi

anders-limpar

Anders Limpar

Anders Erik Limpár, ofta skriven som Anders Limpar och ibland kallad “Limpan”, född 24 september 1965 i Solna, Stockholms län, är en svensk före detta elitfotbollsspelare med ungerskt påbrå. Han är numera bosatt i Sollentuna och verkar som assisterande tränare i Sollentuna FK som ligger i division 2.

Kort om Anders Limpar: Limpár är uppvuxen i Solna. Han började spela i Spårvägens GoIF 1971 och kom som åttaåring till AIK:s pojklag men lämnade AIK för Brommapojkarna 1977. Där kom han i början av 80-talet fram som stor talang i division 1 norra. Hans spel ledde fram till att han värvades till Örgryte IS som 1986 var regerande svenska mästare. I ett lag med spelare som Jan Hellström, Conny Karlsson och Sven Andersson blev han ordinarie. År 1987 följde landslagsdebuten i en landskamp mot Sovjetunionen (3–1) där Limpar blev en av målskyttarna. År 1988 togs han ut till OS av Benny Lennartsson och spelade tillsammans med bland andra Roger Ljung, Hans Eskilsson, Joakim Nilsson, Martin Dahlin och Leif Engqvist. Sommaren 1988 lämnade han ÖIS för spel i schweiziska BSC Young Boys där Tord Grip var tränare. År 1989 värvades han av US Cremonese som gått upp i Serie A. Han blev ordinarie i laget som tränades av Tarcisio Burgnich. Laget åkte ur men Limpár togs ut till VM och gick samma år till Arsenal FC.

I Arsenal under tränaren George Graham blev Limpár andre svensk att bli engelsk ligamästare. Limpár gjorde elva mål under säsongen i ett lag med profiler som Nigel Winterburn, David Seaman, Tony Adams och Steve Bould. För sin framgångsrika säsong tilldelades han Guldbollen 1991. År 1992 spelade han i EM där han under gruppspelet var ordinarie men bänkades i semifinalen och gjorde ett inhopp som ersättare för Joakim Nilsson. Limpár fanns även med i den svenska truppen vid fotbolls-VM 1994, men fick bara spela under andra halvlek i bronsmatchen mot Bulgarien.

En skada satte stopp för spel i Arsenal och han tappade sin plats i Arsenal och 1994 följde en övergång till Everton FC. I Everton var han till en början framgångsrik och blev cupmästare men kom under säsongen 1996-1997 att bli reserv och tappade sin landslagsplats. År 1997 gick han till Birmingham City men det blev en sejour med bara fyra ligamatcher och samma år återvände Limpar till Sverige för spel med AIK. I AIK var han med i 1998 års guldlag men hans kontrakt förlängdes inte och han gick över till Colorado Rapids i amerikanska MLS. År 2000 återvände Limpár och skrev på för Djurgårdens IF men spelade aldrig någon seriematch utan spelade istället med Brommapojkarna fram till 2002. 2006 gjorde han en tillfällig comeback i Djursholm United.

fredrik-ljungberg

Karl Fredrik Ljungberg, född 16 april 1977 i Vittsjö i Skåne, är en svensk före detta fotbollsspelare. Tidigare spelade han för Halmstads BK, Arsenal FC, West Ham United, Seattle Sounders FC, Chicago Fire och Celtic FC. Han blev lagkapten i det svenska landslaget efter världsmästerskapet 2006 fram tills att han officiellt tillkännagav sitt slut i landslaget den 27 juni 2008.

Ljungberg var en modell för Calvin Kleins kalsonger från år 2003 fram till år 2007. Han har även representerat bolag som Nike, Procter & Gamble och L’Oréal. För tillfället representerar han Puma, ESPN och Pepsi, han driver även en egen blogg sedan oktober år 2009.

Fotbolls meriter:

Landskamper: 75
Svensk mästare: 1997
Svensk cupmästare 1995
Engelsk ligamästare: 2002, 2004
Engelsk cupmästare: 2002, 2003, 2005
Community Shield: 1999
Lamar Hunt US Open Cup-mästare: 2009
Uefacupen: Finalist 2000
Uefa Champions League: Finalist 2006
VM-slutspel: 2002, 2006
EM-slutspel: 2000, 2004, 2008
Priser vid Fotbollsgalan Guldbollen: 2002 & 2006
Årets mittfältare: 1998, 2001, 2002, 2003, 2004 och 2005

Priser/utmärkelser Premier League 2002 MVP BarclayCard Premier League Player of the Year
2003 Overseas Premier League All-Star Team of the Decade, by Premier League and fans.

October MLS Player of the Month: 2009

thomas-ravelli

Thomas Ravelli började sin karriär 1969 som pojklagsspelare i Växjölaget Östers IF, där han som tonåring hade legendaren Gunnar Nordahl som tränare. Med Öster debuterade han i Allsvenskan 1979.

Landslaget och IFK Göteborg: Under debutåret i allsvenskan spelade han 13 matcher och 1980 etablerade han sig som förstemålvakt och efterträdare till landslagsmeriterade Göran Hagberg och spelade samtliga 26 matcher. 1980 vann han sitt första SM-guld och 1981 följde det andra SM-guldet. Han debuterade samma år i A-landslaget och mottog Guldbollen. Under åren 1981–1997 spelade han totalt 143 landskamper för Sveriges landslag. Under VM 1994 passerade han Björn Nordqvists gamla rekord på 115 landslagsmatcher och hans 143 landskamper var svenskt rekord fram till 10 september 2013, då Anders Svensson (IF Elfsborg) spelade sin 144:e landskamp och övertog det svenska rekordet.

Landslaget kvalificerade sig inte för ett stort mästerskap förrän 1989 då Sverige kvalade in till VM i Italien 1990. För Ravelli och Sverige blev turneringen en besvikelse med tre 1-2-förluster. I turneringen fick Ravelli numret 22 istället för nr 1 som annars var hans nummer. Ravelli spelade sitt första och enda EM-slutspel 1992 då Sverige kvalade in automatiskt som värdland.

År 1989 blev Ravelli proffs på heltid i IFK Göteborg, där han hade en mycket framgångsrik karriär med sex SM-guld. I allsvenskan spelade han totalt 430 matcher. Han avslutade sin fotbollskarriär genom att spela säsongen 1998–1999 i Tampa Bay Mutiny, USA.

VM 1994: Ravelli blev en av Sveriges folkkäraste landslagsmän genom tiderna efter sin avgörande straffräddning av Miodrag Belodedicis skott, i kvartsfinalen mot Rumänien i VM 1994. Straffräddningen blev år 2001 vald till Tidernas idrottsögonblick under Idrottsgalan. Under VM-turneringen 1994 blev han också uttagen som andremålvakt i världslaget.

Fotboll som man kan satsa på

När du satsar på fotboll kan du satsa på antingen ligor eller mästerskap som Allsvenskan, Champions League, Europa League, Premier League, Bundesliga, La Liga, Serie A, Ligue 1, VM, EM och så vidare. Eftersom fotboll är en av världens största sporter finns det också ett stort utbud av satsningsmöjligheter inom fotbollen.

Tack till svenska Wikipedia: En del information om våra svenska fotbollsstjärnor är taget från Kategori: Svenska landslagsspelare i fotboll. Här finns mycket mer att läsa.